fbpx
Elizabeth Ekmans avhandling

Elizabeth Ekmans avhandling med fokus på autism och adhd profilerna

Strengths and weaknesses of the Cognitive Profiles of Autism and ADHD from a Cognitive Behavioral Perspective

Treatment, prevention and the understanding of the comorbidity


We’re not broken in need of fixing. We’re different in need of acceptance.

Rausch, Johnson, & Casanova, 2008, p. ix

Vår egen Elizabeth Ekman har under många år forskat i styrkorna och svagheterna i de kognitiva profilerna för Autism och ADHD. I april blev hon färdig med sin avhandling som nu finns tillgänglig via Karlstad Universitet. Avhandlingen består av tre studier och i den här artikeln får du en kort sammanfattning av syftet med dessa studier.


I.

Vi vill öka förståelsen för Autismspektrum (ASD) och (ADHD) från ett kognitivt beteendeperspektiv.

Att ha en kognitiv profil med ASD, med ett systematiskt tänkande med vilket man lätt ser system och sätter upp egna system, är till en stor fördel i många sammanhang. Det är en profil vars styrkor vi behöver bli mycket bättre på att ta tillvara på.

Profilen innebär även ”mindblindness”, vilket betyder att man har en mental blindhet och väldigt svårt att förstå och uppfatta det outtalade, vilket i sin tur kan ge upphov till ångest.

Exempel på saker man kan få problem med

–Hur ska jag veta vad jag tycker om?
–Ringa till någon jag inte känner.
–Tala in ett meddelande på telefonsvarare.
–Åka spårvagn
–Gå upp ur sängen direkt på morgonen.
–Att gå till skolan
–Reflektion kring att flytta härifrån.
–Återgå till arbete igen.
–Att veta om det är en tvångstanke eller något man behöver oroa sig för.
–Oro för att vara i närhet av eller i en dispyt.
–Orotankar för vad folk tycker om mig.

I avhandlingen gjorde vi en studie på arbetat med modifierad KBT med ett visuellt språk. Elizabeth Ekman har arbetat med detta i många år och nu har det framkommit evidens som stödjer metoderna.

Ett exempel kan vara att någon säger:
–Ni får tilltugg i fikarummet efteråt.
Om man har ”mindblindness” skapas lätt en ovisshet om vad detta innebär och vad som krävs av mig. Jag får inte automatiskt en bild i huvudet som hjälper mig.

Andra får många bilder av fikarummet även om man inte varit där. Man får en bild av massa olika människor och vad de gör, hur de tar mat, vad de äter, att de pratar med varandra och vad de pratar om, till exempel maten, disputationen, vädret etc.

Dessa bilder hjälper oss att veta hur vi ska göra och om vi behöver fråga något som hjälper förstå. Utan bilderna veta man inte att man ska fråga och inte vad man ska fråga. Man hamnar i ett kaos, vilket lätt skapar oro.

Om andra inte fått dessa bilder i huvudet uppstår osäkerhet om vad det innebär. Vad ska jag göra, var ska jag gå, vad ska jag säga, känner alla varandra, vem ska jag prata med och om vad?

När man visualiseras med en bilderna som andra har i huvudet per automatik får man en bild även om den inte är denna helt sanna bilden, man får en karta och då har man något att utgå från.

Man visualiserar / ritar på papper eller whiteboard samtidigt som man talar /kommunicerar och adderar du i bild det som är outtalat.


II.

Vi ville visa på skillnaden mellan individer med både ASD och OCD (tvångsyndrom) kontra de med enbart OCD.

Professor Paul Salkovsiks modell för OCD innebär att man får tvångstankar (som alla får någon gång) men att en OCD-klient har en för hög tilltro till sina tankar och bilder. Man tänker att det som sker, gör det för att jag tänker det och jag måste ta ansvar för detta omgående och förhindra skada.

Tolkningar som:
–Nu när jag har “onda” tankar om att skada kommer ske, har jag ansvar för att förhindra skada.

,En person med ASD har mindblindness vilket innebär att man inte per automatik får tvångstankar, utan har mer tankar och oro baserat på att man inte förstår vad som ska göras och hur mans skall bete sig om ingen sagt detta tydligt. Man vill förstå hur världen fungerar fysiskt och socialt, ”Folk Physics”, och blir orolig om man inte kan bete sig rätt och bra. Detta innebär att man behöver arbeta med modifierad KBT för OCD.


III.

Vill vi också se om och förstå hur den kognitiva profilen med ADHD-likande symtom är vanligare hos elitidrottare och om den behöver vara ett problem, eller kanske snarare en tillgång för idrottaren. Det framkom tydligt att de skattade högt på dessa symtom i skolan men lågt i sin idrott, samt att de inte hade några problem med symtomen i skolan utan hade lärt sig hantera dem. De märkte även att symtom som hög aktivitetsnivå och hyperfokusering (selektiv attention) var till stor nytta för dem. Även impulsiviteten kan var bra i rätt kontext, ingen vill ju se en fotbollsmatch utan impulsivitet.

Slutsatsen vi dragit är att det är viktigt att förstå och upptäcka dessa kognitiva profiler tidigt hos barn och förstå dem för att de ska kunna påverkas i rätt riktning och minska risker för problem framöver.


Avhandlingen kommer framöver i bokform och senare en manual, ha tålamod…

Elizabeth Ekman
–Phd. Leg. psykoterapeut, utbildningsansvarig

Avhandlingen finns att hitta på DIVA

Share This

Copy Link to Clipboard

Copy